fredag 30 januari 2009

sick and tired'



Kände mig lite små krasslig imårse så jag for inte på min APU, skulle vart jävligt dåligt om det smittar också smittar jag ner barnen,de vill jag inte, nog för att det nog är dom som har smittat mig, man måste ju tänka på att sprita och tvätta händerna hela tiden när man är där. Och jag vågar då inte gå på toa där för det går spring mask och det vill jag verkligen inte ha, tänk att ha mask i rumpan, fi fan..
Men ska till pappa idag iallafall. Det i magen har släppt hel, är bara lite snorig nu och halsen är kack, men men (:

En del människor kan jag störa mig så fruktansvärt mycket på.
Om två stycken bråkar också väljer dom sig att ställa sig på en av personernas sida utan att höra både versioner att historien, dom utesluter den andras, som om den ljuger. Och ingen av dom kanske ljuger, men känslorna kommer ut olika i historeierna och då blir det att den enas är värre kanske och då tror dom på den, blir så satans arg. Och jag tror många vet vad jag menar med det här och många i Arvidsjaur vet vad det handlar om, och jag blir så förbannad när dom utesluter min jävla historia, den är precis lika sann och lika viktig som den andra personen version!
Dom kan ju bara dömma halva grejen, men dom dömmer hela, och dom tycker att jag har gjort fel men dom gör satans så mycket mer fel som bara räcknar bort det, sen snackar dom skit och är otrevlig men dom vågar fan inte gå fram och prata med mig eller berätta varför dom är arg eller fråga om min version, fega jävla äckel, jag blir så förbannad att det finns inte.
Men att det blivigt såhär är jag glad över på ett sätt, jag har fått veta vilka som är mina vänner, vad som är händer och vilka som viker direkt det blir knas. och jag fick även veta att han inte är något att ha, och jag är så glad att han visade det i början och inte sen för då hade det svidigt mycket mer och nu kände jag inte av något av det, gjorde inte ont alls, inte som det gjorde med Johan, det brände så jag trodde att jag skulle dö och det här var som en liten jävla sticka i foten, känns knappt!
Sånt här ger mig så mycket mer erfarenheter i livet och det är glad för att jag plocka på mig och tänka på och ha i bakhuvudet och lära mig av. så tack för de!

Men gud, jag gruvar mig för när jag ska tatuera mig i morgon, rädd för att svimma av smärta och rädd för att det ska bli jätte fult och att jag ska ångra mig jätte myclet, shiiiet! :/

Håll tummarna för mig nu!

Inga kommentarer: